En del raser har sk HD- index
Det innebär att man genom SKKs försorg skapat ett index över alla
höftledsröntgade hundar i respektive ras. Långhårig collie har fått
index 2016
Indexet är tänkt att kunna användas för att räkna ut vad hunden
eventuellt kan förväntas nedärva för höftledsstatus till sina
avkommor.
För att beräkna index så tar man hänsyn till hela släktens
röntgenresultat från ett antal år tillbaka. Viktigt är hundens egna
resultat och självklart också eventuella avkommors resultat
Importerade hundar har ofta bara sitt egna resultat att beräknas
utifrån och det kan givetvis ge ett bättre index än framtiden sedan
utvisar eller ett sämre. Självklart gäller det för alla hundar, att
det ändrar sig över tid, men om hunden inte har ngn röntgad släkt i
Sverige så blir det svårare att få ett tillförlitligt index.
Man räknar med ett sk medelfel. Det är ju självklart att inga
beräkningar är 100% När det gäller just HD index så är medelfelet
ofta omkr 5-10 alltså inte jättehögt
Att jämföra med MH index som finns som pilotprojekt inom vår
rasklubb där medelfelen oftast ligger på omkr 10-20, dvs mycket
större “opålitlighet” i indexet.
Höftledsindex är officiellt och finns redovisat på SKKs Avelsdata.
Det uppdateras en gång i veckan och är som alla index i ständig
förändring.
Vid varje valpkull som föds i rasen kan man se det beräknade
kullindexet på avelsdata. Det kommer alltid att finnas kvar där.
Valparna växer upp och röntgas och då ser man om kullindexet stämmer
någorlunda med resultatet. Spännande!
Vi har i hundvärlden en benägenhet att skylla aveshanen för de
flesta fel som dyker upp på valparna, men index visar ju mer
rättvisa än så.
Ju fler hundar i en släkt som röntgas ju pålitligare blir indexet.
Det kanske inte blir högre, men mer rättvisande.
Hur man beräknar index:
Gällande HD index så räknar man med att 100 är genomsnittet för
rasen. Det genomsnittet ändras varje år eftersom man beräknar
genomsnittet på de senaste 5 årens röntgade hundar i rasen.
Man tar hänsyn till ålder vid röntgen, sedering och en del annat
förutom själva hd resultatet. Vad röntgenbilden visar är ju en bild
på höfterna, dvs fenotyp/vad vi ser, det är ju ingen bild på
genotypen, dvs det visar ju inte vad individen kommer att nedärva
för höfter.
Man använder sig av samtliga röntgade besläktade hundars resultat
som jag redan nämnt.
Collie har en arvbarhet på 34% när det gäller HD. Det betyder att
till 66% kan vi inte mäta anledningen till HD –fel. Miljö-ända från
fosterstadiet- påverkar mycket, motion, mat, eventuella skador, visa
infektioner...
Med hjälp av släktingars resultat och hänsyn till det ovan nämnda så
försöker man skapa index och därmed möjlighet att uppskatta
arvbarheten bättre än vad vi kan göra genom enbart individens egna
resultat.
Visst är det spännande!
Det finns inga restriktioner hos SKK när det gäller registrering av
valpar från föräldradjur med lägre index än 100 i HD-index. Man
rekommenderar ett beräknat kullindex på 100 men det är så många
saker att ta hänsyn till som uppfödare att det måste vara tillåtet
att använda hundar som ger ett lägre beräknat kullindex. Alla vill
ju förhoppningsvis ha friska rastypiska trevliga hundar.
Valpar får registreras efter föräldradjur med svenskt resultat A B
eller C. För utländska hundar gäller A eller B resultat
Gällande mentalindex, sk MI så har vår rasklubb ett eget index som
uppdateras en gång om året ungefär.
Det redovisas inte på SKKs avelsdata fn.
Vi är många som insett att enbart individens egna MH-resultat inte
kan tala om vad den kommer att nedärva. Hundens egna resultat beror
självklart på hur den är rent mentalt men också på mycket annat.
Miljö, upplevelser, vilken möjlighet att utvecklas hunden har haft,
ålder, mm, allt påverkar hunden när den gör sitt MH. En nervös
förare och eventuella personer/figuranter i omgivningen som säger
ngt i stil med “ nu ska vi ut och skrämma collie” ( jo det
förekommer!) gör ju inte saken bättre. Ett MH är en beskrivning av
hundens reaktioner i några olika moment som hälsning och hantering
av okänd person, lek och kamp med förare och okänd person, jakt
efter byte ( trasa), vila efter all lek, inbjudan till lek
omväxlande med lite hot från en sk avståndsfigurant, överraskning av
dumpe, dvs en overall som far upp framför hunden, bedömning av
ljudkänslighet dvs ett sk skrammel ska låta vid sidan av hunden
under ett visst antal sekunder... spöken som i sann ku klux klan
stil närmar sig hunden från två håll där man som i de andra momenten
bl a kollar rädsla, nyfikenhet och kontakt med det som varit
skrämmande. Därefter lek igen och så två skott under aktivitet och
två skott under passivitet och så lek igen.
Hundar som är vana vid olika miljöer och litar på sin förare får
ofta helt andra reaktioner än de hundar som mest går hemma på tomten
eller i en rastgård och inte upplever så mycket. Ålder spelar
självklart in, liksom hormonstormar och eventuella tidigare olyckor
som varit skrämmande och allt annat som den upplevt, positivt eller
negativt.
Protokollet ger beskrivaren möjlighet att använda sig av siffrorna 1
till 5. 1 är låg intensitet 5 är hög intensitet. Så om hunden är mkt
lekfull kanske den får 4-5 på “lek” medan om den inte så gärna vill
gå fram till t ex dumpe efter att ha blivit skrämd av denne får 1 på
nyfikenhet i det momentet, dvs låg intensitet. Blev den ordentligt
rädd och flydde mer än 5 meter fick den 5 på rädsla/hög intensitet.
Rädsla är absolut inte samma sak som kvarstående rädsla som står för
hur hunden avreagerar efter att ha blivit skrämd och sedan fått
kolla det som eventuellt var skrämmande. Är den fortfarande rädd när
den passerar gång på gång så sitter rädslan kvar mer eller mindre.
Skott har samma skala, 1 ingen reaktion, 5 orolig och tydligt
påverkad och kan inte slappna av direkt efter skott. Siffran 3 ger
ett lägre index än 1 och 2 men det kan vara missvisande då den står
för att hunden är intresserad av skytten. Hundar som är vara vid
viltspår där det skjuts, fågeljakt mm eller bara är allmänt nyfikna
kan få 3 fast de är totalt orädda för skott, bara glada att det
smäller och nyfikna/förväntansfulla. Så man kan bara dra slutsatser
om andras hundar genom att själv se deras MH, inte enbart genom att
läsa protokoll.
Ett MH ska vara lite som att vara på tivoli på barnens dag fast i
hundvärlden. Inte något skrämmande och hiskeligt.
Eftersom MH är en beskrivning kan hunden inte bli gk eller
underkänd.
Ett mentalindex tar hänsyn till släktens MH-resultat liksom
individens egna resultat.
Även här är medelresultatet 100, men medelfelet är oftast minst
dubbelt så högt som vid HD –index, dvs mätbarheten och pålitligheten
är ännu betydligt lägre i MI.
Det som visat sig ha den högsta arvbarheten i MH är lek och det är
tydligt tycker jag personligen. Det som har lägsta arvbarheten är
skottreaktioner. Arvbarhet är alltså inte det samma som ärftlighet,
arvbarhet är det vi tror oss kunna mäta med olika metoder.
Ärftligheten kan vara större, men vi kan inte mäta den mer än så
genom individens egna MH-resultat. Index kan ge en större möjlighet
att mäta arvbarheten , det är så det är tänkt att användas.
SKK har inga restriktioner gällande registrering av valpar med
hänsyn till föräldradjurens MH index eller egna MH-resultat.
Rasklubben rekommenderar kullindex på minst 100 men som jag tidigare
nämnt finns det många aspekter att ta hänsyn till i planerandet av
kullar. Hälsa, rastypiska egenskaper enligt rasstandarden, övrig
mentalitet mm.
|